Systematiskt arbetsmiljöarbete

2007.06.07 15:08

Vad är ett systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM?
  • Att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till både psykologiska och sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av fysisk karaktär. 
  • Att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt. 
  • Det handlar om att uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet. 
  • Arbetsmiljöarbetet omfattar också arbete som inte utförs på en fast arbetsplats, till exempel byggen, transporter och arbete i andras hem.
 
Varför ska man ha systematiskt arbetsmiljöarbete? 
  • Det leder till att risker i arbetet upptäcks och åtgärdas i tid. 
  • Det förebygger att arbetstagarna drabbas av olycksfall, sjukdom, stress eller andra negativa följder av arbetet. 
  • Det ger goda arbetsförhållanden vilket kan minska sjukskrivningarna. 
  • Det ökar trivsel och engagemang i arbetet. 
  • Det minskar driftstörningar och kvalitetsförsämring. 
  • Det leder till större ordning och reda i hela företaget och ger ökat flyt i verksamheten. 
  • Det bidrar till en bra ekonomi i företaget. 
  • Det ger gott anseende och företaget kan lättare behålla och rekrytera personal. 
 
Vem gör vad?
  • Arbetsgivaren har huvudansvaret. Företagets chef behöver känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för företaget, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på ett bra sätt. 
  • Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts. 
  • Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetet, till exempel vid undersökning av arbetsförhållandena, planering av åtgärder och årliga uppföljningar. 
  • Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Den kan till exempel behöva anlitas vid undersökningar och riskbedömningar och för att föreslå åtgärder och utbilda personal.
 
Diagram som visar vad som ingår i SAM
 
1. Undersök arbetsförhållandena
Det gäller att upptäcka riskerna i arbetet så att åtgärder kan genomföras så snart som möjligt. Då kan ni förebygga att arbetstagarna skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt.
 
Exempel på faktorer som kan påverka arbetsmiljön:


Arbetsledning   Farliga ämnen
Arbetsmängd   Buller
Arbetsorganisation   Handlingsutrymme
Arbetstempo   Belysning
Maskiner   Arbetstid
Vibrationer   Samarbete
Möjlighet till inflytande    
Värme och kyla    
Arbetsuppgifternas innehåll    
Arbetsställningar och arbetsrörelser    


I det dagliga arbetet kommer det ofta fram hur personalen mår. Stor korttidsfrånvaro, vantrivsel och relationsproblem är varningssignaler om risker i arbetet.
Risker kan inte alltid upptäckas på en gång. Ni behöver därför regelbundet undersöka arbetsförhållandena och identifiera riskkällor som finns i verksamheten.
 
Här följer några undersökningsmetoder:
  • Skyddsronder / arbetsmiljöronder 
  • Personalmöten där planerade arbetsmiljöfrågor tas upp 
  • Medarbetarsamtal / utvecklingssamtal 
  • Intervjuer med arbetstagare och skyddsombud 
  • Skriftliga enkäter 
  • Mätningar, till exempel av buller      

Ni behöver vanligen använda flera olika undersökningsmetoder för att kunna identifiera riskkällorna.
När personalen ska arbeta på annat håll kan arbetsgivaren på förhand behöva ta reda på hur arbetsmiljön är där, till exempel genom att besöka arbetsplatsen eller intervjua representanter för företaget.

Underlag för undersökningen
Det finns olika underlag som kan vara till hjälp när man ska genomföra undersökningar, till exempel:
  • Arbetstagarnas och skyddsombudens erfarenheter 
  • Sjukdom, olycksfall och tillbud i arbetet 
  • Sjukskrivningar 
  • Arbetsmiljöregler 
  • Checklistor 
  • Informationsmaterial från branschen 
  • Företagshälsovårdens kunskaper       

Sällan är det bara en orsak till att det finns risker. Det är därför viktigt att ni tar reda på alla förhållanden som kan innebära risker för den enskilda arbetstagaren. En del arbetsuppgifter och arbetssituationer är särskilt riskfyllda, till exempel reparations- och underhållsarbete, störningar och haverier i maskiner. Ett annat exempel är arbete med hotfulla eller våldsamma personer.
Gravida kvinnor och minderåriga är exempel på grupper som kan vara särskilt utsatta för risker.

Före undersökningen
  • Vad ska undersökas? 
  • När ska undersökningen göras? 
  • Vilka ska medverka? 
  • Hur ska undersökningen gå till? 
  • Finns det erfarenheter från tidigare undersökningar? 
  • Finns det uppgifter om tillbud eller skador i arbetet? 
  • Finns det uppgifter om sjukskrivningar? 
  • Vilka arbetsmiljöregler är aktuella? 
  • Vilka checklistor är bra att använda? 
  • Finns det något lämpligt material från branschen?      
 
2. Gör en riskbedömning
  • Bedöm vilka riskkällor som kan leda till risk för ohälsa eller olycksfall. 
  • Sammanställ riskerna och bedöm om de är allvarliga eller inte. 
  • Bedöm sannolikheten för att riskkällan ska inträffa
  • Skriv ner riskerna och ange vilka som är allvarliga.       

Den skriftliga riskbedömningen är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetsmiljöarbetet.

Blankett som kan användas till att göra en riskbedömning
 
3. Åtgärda risker som kommit fram
 
Åtgärda de risker som kommit fram och ta alltid först hand om de allvarligaste. Alla risker kan kanske inte undvikas helt. De måste då hanteras på annat sätt, till exempel genom att arbetstagarna får särskilda instruktioner, stöd och handledning eller använder personlig skyddsutrustning.
Ni behöver bestämma vem som ska se till att riskerna blir åtgärdade och vem som ska kontrollera de åtgärder som genomförts. I ett litet företag tar chefen ofta själv hand om arbetsmiljöfrågorna. Det
kan också vara någon annan i företaget som får i uppgift att åtgärda och följa upp genomförda åtgärder.

4. Gör en handlingsplan för det som inte genomförs genast
Det som inte går att göra omedelbart, det vill säga samma dag eller någon av de närmaste dagarna, tar ni upp i en skriftlig handlingsplan. Planen ska innehålla uppgifter om:
  • Åtgärderna 
  • När dessa ska vara genomförda 
  • Vem som ska se till att de genomförs  

5. Kontrollera genomförda åtgärder
När åtgärder genomförts kontrollerar ni så snart som möjligt att det blev som ni tänkt. 
Åtgärderna kan ibland behöva kompletteras med ytterligare insatser.

6. Gör en arbetsmiljöpolicy
Efter de första insatserna i arbetsmiljöarbetet behöver ni tillsammans diskutera hur ni vill ha arbetsförhållandena på lite längre sikt. Det är då naturligt att ni utgår från resultatet av de undersökningar som gjorts. En handlingsplan visar ofta vad som behöver göras för att förbättra arbetsmiljön.
I en arbetsmiljöpolicy beskriver ni hur ni vill att arbetsförhållandena ska vara. För att arbetsmiljöpolicyn ska vara till ledning i arbetsmiljöarbetet behöver den vara tydlig och konkret. I ett litet företag kan handlingsplanen fungera som arbetsmiljöpolicy.

7. Gör en uppgiftsfördelning
Det är viktigt att uppgifter i arbetsmiljöarbetet utförs av den eller dem som har de bästa möjligheterna att genomföra uppgifterna. Det är därför vanligt att chefer och annan arbetsledning har arbetsmiljöuppgifter.
 
Minneslista vid uppgiftsfördelning:
  • Utgå från hur företagets organisation ser ut 
  • Lägg uppgiften på den som bäst kan utföra den 
  • Lägg varje uppgift på en enda person eller befattning 
  • Glöm inte bort några uppgifter 
  • Se till att den som får uppgifter också får befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens 
  • Se till att den som fått en uppgift uppfattat denna rätt 
  • Informera övrig personal om fördelningen       
Det är särskilt viktigt med tydlig uppgiftsfördelning när arbete utförs på annat håll än på en fast arbetsplats.

8. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper
Den som får uppgifter i arbetsmiljöarbetet kan behöva få kompletterande kunskaper. Det kan ibland räcka med att ha fått erfarenheter genom att ha sysslat med arbetsmiljöfrågor i sitt arbete.
Chefer och annan arbetsledning behöver gedigna kunskaper om arbetet, riskerna i arbetet och åtgärder för att förebygga skador. De behöver också veta hur människor reagerar i olika situationer. De behöver till exempel känna till effekterna av hög arbetsbelastning, övertid, kränkande särbehandling, missbruk samt våld och hot.
Alla arbetstagare behöver veta vilka risker som han eller hon kan vara utsatt för i arbetet så att det går att förebygga sjukdom och olycksfall. Kunskaper behöver hela tiden hållas aktuella.
 
 
SAM-skalan
En enkel skala att använda för avstämning av hur arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet framskrider.
  1. SAM saknas 
  2. SAM påbörjat:
    Chefer och arbetsledare har särskilda kunskaper om arbetsmiljön. Arbetsgivaren har tydliga planer på att genomföra en första skyddsrond, enkät eller annan undersökning av arbetsmiljön.
  3. SAM fungerar:
    Undersökning, riskbedömning, åtgärder och handlingsplan görs regelbundet och dokumenteras. Arbetsmiljöpolicy, rutiner och uppgiftsfördelning har tagits fram. Arbetstagarna ges möjlighet att medverka. Arbetsmiljöaspekter beaktas vid beslut som påverkar arbetsmiljön.
  4. SAM fungerar och ger effekt: 
    Arbetsgivaren bedriver ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete enligt nivå 3, vilket ger effekt i form av fortlöpande arbetsmiljöförbättringar.

 



Tillbaka